Att skriva ”Erlandsson – Kommissariens Fall” har varit en resa långt bortom att bara sätta ord på papper. Det har varit en djupdykning i självupptäckt, en utmaning jag aldrig hade kunnat förutse. När jag först satte mig ner för att påbörja detta projekt, var jag inte utrustad med det som traditionellt ses som nödvändiga författaregenskaper. Jag saknade inte bara unika skrivfärdigheter utan hade heller ingen erfarenhet av hur en bok faktiskt ska byggas upp eller vilka element den bör innehålla. Mer uppriktigt sagt, jag hade inte öppnat en bok på över 15 år och hade aldrig närmat mig någon form av skrivkurs.
Denna bok började som en personlig utmaning, ett sätt att bevisa för mig själv att jag kunde skapa något från ingenting, utan en färdig plan eller förkunskaper. Med endast mina hörlurar som sällskap, lät jag berättelsen flöda från min fantasi och direkt ned på sidorna. Det blev en process där spontanitet och upptäckter var mina ständiga följeslagare, och varje ord, varje mening, tog form i stunden.
Mitt mål var att skapa något sammanhängande, något bra, något som kunde stå på egna ben som en fulländad bok. Och nu, när jag ser tillbaka på denna osannolika dröm som blev verklighet, är jag fylld av en känsla av beslutsamhet och passion. Det är ett levande bevis på att även det som tycks mest osannolikt kan uppnås.
Jag vill att min resa ska tjäna som inspiration för andra. För alla er som kanske känner er outbildade, oförberedda, eller bara rädda för att ta det där första steget mot era kreativa drömmar, låt mig vara ett exempel. Det krävs mod att dyka in i det okända, men ibland är det just det som behövs för att uppnå något verkligt extraordinärt.
Tack för att ni tog er tiden att följa med på min resa. Jag hoppas att den kan inspirera er att ta det första steget mot era egna drömmar. Oavsett hur bergig vägen kan verka, är det möjligt att nå toppen med tillräckligt mycket viljestyrka och en aldrig sinande passion. Våga drömma, våga skapa, och mest av allt, våga ta det första steget.